julianevans

Vi var pa en skoaffar i Harajuku idag, och jag sag de snyggaste skorna jag sett i mitt liv. De var lila, tjocka, feta, snygga pa alla satt, och precis lite for sma! Andra storlekar hade de inte heller, eftersom det typ... inte fanns fler av dem. Sa jag bestamde mig for att vinna genom att hitta ett par annu snyggare skor nasta dag istallet.

Sedan har jag kopt cdskivor idag. Inget man inte kan gora pa hemmaplan i och for sig, speciellt inte med tanke pa att enbart en enda var japansk (Feather Float av OOIOO, som jag velat ha skitlange!) och resten var typ.. skivor jag inte hort av band som jag gillar. Jag kunde verkligen inte hjalpa mig, det var det forsta vi shoppade sedan vi lattade pa locket och jag stod i 250yen-hyllan och bara packade pa mig skivor tills jag hade en halvmeter cd-skivor. Det som var speciellt var att den har begagnat-hyllan var full av BRA skivor och inte bara en massa Backstreet Boys och Vanilla Ice som de brukar vara hemma. Jag tror val kanske inte att det ar nagot som ar sadar "bara i Japan", men det var kul att bara plocka pa sig cdskivor for 20 spann som jag visste att jag skulle lyssna pa nar jag kom hem.

Sedan klader, och det blev en hel del klader kan jag meddela. Det blir mer imorgon. Imorgon lar bli en sjukt stressig dag for ovrigt. Vi ska borja dagen i Akihabara med Tv-spel och sedan far vi se vad det blir.
Jag ska nog ta ut en... 50 000 yen att satta spratt pa imorgon i Akihabara. Later sjukt men med tanke pa att jag just nu har 13 000 tusen pa mitt konto att gora saker med och fortfarande har pengar kvar fran kladshoppingen idag kanns det anda som att.. ja, vad fan.

MUHAHAH!
Jag alskar det har landet!!

Bara en sadan grej som att jag precis satte spratt pa 2000 spann pa ett och samma spel, ett typ spaceinvaders-liknande spel, i en kallare i en spelhall i Shibuya som ar fylld av gamla retro-arkadspel! Jag fick sluta spela till slut eftersom att vaxelmaskinen slutade vilja vaxla saker alls.

AAH, JAPAN! Jag vill inte aka hem! Jag vill inte! Igar satt vi pa en Izakaya i Kabukicho och klockan ett bestammer sig de som vi hanger med att ga och sjunga karaoke ett par timmar medan jag och paul rullar in pa ett internetcafe i Shinjuku och gar och lagger oss. Sedan sjunger de till klockan 6.

Ja, det ska bli skont att komma hem till stillsamma och lugna Sverige och alla langa blonda manniskor som finns dar och skriker pa tunnelbanan, men varje dag kommer jag att sakna den dar moljigheten att bara ta med sig en 1000-yensedel och lira Bubble Bobble tills man sitter och skriker konsord at skarmen och desperat forsoker att bli battre, eller att kunna sjunga sina favoritlatar for full hals ett par timmar mitt pa dagen med gratis lask och varm choklad och te och glass och fan och hans moster.

En gans korde vi lunch-karaoke och de som jobbade dar bar in en massa grejer sojabonor (asgott, se sitter kvar i skidorna och sa sitter man och pillar ut dem med taderna) och typ.. en kokande gryta och spisplatta och en massa mat som man ska koka sjalv och ata och pizza och ja herregud.

Forra gangen var jag helt slut de tva sista dagarna och vi lag och bara langtade hem i kapsylhotellet i Asakusa. Den har gangen ar jag fortfarande trott och smutsig, men jag har precis borjat hitta nagotsanar mellan de, for mig, viktigaste stallena i Tokyo, samt tunnelbanan, och jag vill egentligen vara kvar har for evigt.

Jag lar sitta och youtuba Lost in Translation minst tre ganger i veckan nar jag kommer hem, och bara dromma om att jag ar hogt upp i ett hoghus i Tokyo och tittar pa de roda lamporna medan jag kakar all pizza jag kan fa plats for och hinner ate en hel kvall.

For ovrigt ar Evangelion en sjukt bra serie. Jag har sa himla svart for Anime, hur jag an forsoker, men vi sag Eva 2.0 hos Aki forra veckan och scenen nar Shinji slass mot (spoiler) och hans Eva goes beserk och bara... borjar bete sig, gjorde minst lika starkt intryck pa mig nu som nar jag sag serien. Jag vet att en nagot begransad del av lasarkretsen bryr sig alls, men iallafall. Man undrar hur nagot som ar Animerat kan vara sa otroligt... vridet.

Jag vill ga och lagga mig nu sa att jag ska vakna snabb till det jag sett fram emot nastan mest; att handla tv-spel i Akihabara pa Super Potato! :)

Just nu forsoker jag lyssna pa Lil Wayne pa Youtube och tycka det ar bra. Det ar okej, det ar "fett" eller vad man sager, men det ar sa ytliga och trakiga texter. Blivit van vid Eminem och Looptroop antar jag.

Testar gilla nagot annat ytligt istallet och soker lite Ayumi Hamasaki-latar. Det ar inte jattebra heller, men det far mig att vilja lyssna pa Faye Wong, och det ar ju ratt bra.

Godnatt.

(Men alltsa jag har ju inte skrivit vilka skivor jag kopte! Det ar ju inte, som Elliot skulle uttrycka det, dosaviktigt, men nagon kanske tycker det ar kul)

2 st Jamiroquai
3 st Blur
2 st Cloudberry Jam (men fraga inte)
1 st Pearl Jam
2 st Eminem
1 st Rage against the machine
1 st Cardigans
1 st Gorillas-singel
1 st OOIOO
1 st nagon udda ska-skiva som jag inte ens minns vad bandet hette
1 st Paul Wellers forsta soloskiva
2 st Oasis
0 st 2 Unlimited aven om det kanske var fel

Och sa en massa mer, alltsa jag kommer inte ihag, men jag kopte skivor for 8500 Yen och det blev totalt kanske 25 stycken.

Nu lyssnade jag pa 2 unlimited bara for det och sa kommer jag saklart att tanka pa Rhythm of the Night. Ni vet vilken lat jag menar. Den ar tontig och min storebror lyssnade pa den nar jag var liten och yada yada och javlar vad jag alskar den laten.

Allt har att gora med en film vi sag en gang pa Cinemateket. Det var Beau Travail av Claire Denis, varldens kanske basta regissor, alla kategorier, och laten figurerar i slutet av filmen, som i sig ar jattebra men lyfts till en av de basta filmerna jag sett enbart tack vare den basta slutscenen jag sett av alla. Alla. Det ar en slutscen som ar battre an Casablanca, Lost in Translation, Sagan om Ringen, vilken film som man an kan komma pa sa ar det har en battre scen.

Det ar en svar film att fa tag pa att se, sa ingen av er lar fa se det pa lange, och inte alls om ni inte verkligen letar, men jag visste precis nar jag sag den att det var kanske det basta jag sett pa en duk. Jag bara valler av kanslor sa fort jag tanker pa det och hur genialiskt slut pa en film det ar.

Vilket far mig att osokt tanka pa Monkey Island, eftersom att musiken till det spelet ocksa ar nagot som far mig att vilja typ lagga mig ner och grata av lycka eller nagot liknande. Och hanga med Tony, av uppenbar anledning.

Och spela det senaste. Varfor har jag inte GJORT DET! Jag ska kopa det det forsta jag gor nar jag kommer hem till Sverige, jag lovar. Tradera eller den dar spelaffaren pa skanstull, men det ska bli spelat. Jag har langtat efter det spelet sedan jag gick i sexan och sa kommer det for ett par ar sedan och jag bara SPELAR DET INTE! Det kan ha att gora med att jag inte har nagon relation till Telltale Games som jag har till Lucas Arts, men anda. Det ar Dominic Domingo och Guybrush och det racker.

Sedan borjar jag tanka pa Wind Waker, som ocksa ar ett fantastiskt spel och ett spel som i sig ar anledning nog att skaffa en Gamecube. Latt det basta av alla Zelda-spel enligt mig. Men da gillar jag att segla runt pa det dar viset som man gor och bara typ.. segla. Hitta oar, hitta pirater, mysa runt. Sadan dar oppen varld som Fallout 3 eller Morrowind.

Godnatt igen. Forlat for att det ar osammanhangande.