julianevans

Det har med Pau har lost sig, for alla som var oroliga. Det ar nog iofs bara jag, men det var anda skont nar han ringde fran Tokyo-omradet och berattade att han haft det kul och solen sken. Att gora Paul ledsen ar namligen lite som att ata Bambi. Man gor det helt enkelt inte, och aven om jag verkligen ville ville halsa pa Andreas och Janna, och det slutligen var det som jag gjorde, så hade jag, om vi inte hade kommit fram till en lösning som alla var nöjda med och allt blivit battre till slut, saklart struntat i det och gjort det basta jag kunde for att aka och surfa.

Under den har manaden har jag hangt med jattemanga svenskar. Vissa mer och vissa mindre, och jag raknar egentligen bara de jag kande sedan innan och inte klasskompisar som jag traffat nyss.

Paul, Janna, Andreas, Max, Amy, Paul, Sadao, Jorunn, Linnea, Pontus, Lina, Louise och en kille i var klass som jag inte ens minns namnet pa. De sju forsta har jag sjungit karaoke med, och varje gang har jag nagon gang tittat omkring mig och funderat lite sorgset pa vad som hande.

For de som inte forstar vad jag menar ar det alltsa sa att jag gatt i samma klass som alla de har manniskorna i mellan tre och ett ar och att inse att det faktiskt anda ar slut ar en betydligt mer pataglig sadan an den som jag hade nar jag tog studenten 2008.  Det ar helt enkelt sa att jag i stort sett gillar de har manniskorna mycket mer an jag gjorde de som jag hangde med i gymnasiet och har framfor allt haft oandligt mycket roligare med dem.

Den av dem som jag kant langst ar ju faktiskt Janna, eftersom hon kom in redan undet andra terminen och hangde med sedan dess, och nar jag tanker hur det skulle vara att komma tillbaka till Orientaliska institutionen nasta termin (for att studera vad som helst som skulle vara dar) kanns det konstigt att tanka att ingen av dem kommer att vara kvar. De som jag hangde med i forsta terminen ar inte ens pa kartan for mig langre, det kanns grymt langesedan.

Och nu sitter alla i Japan och jag ska hem om fem dagar och har precis kramat Janna hejda utan att veta om vi ses alls pa ett ar ellermer. Forhoppningsvis blir det av en kortare resa i vinter, men det gar knappast att rakna med.

Idag har jag bara hangt med Andreas och Janna.

Imorgon aker jag till Tokyo och har inga krav alls annat an att ha kul och handla saker at er dar hemma. Och mig sjalv. Mest mig sjalv, men jag har en del tankar redan pa saker som jag ska ta med mig harifran till er.


*This header is a sponsored message by the Foundation of Andreas
この題はご覧のスポンサーの提供でお送りします　　[アンドレアス]