Vaderprognosen imorgon ar regn. Det ar regn varje dag.
Fast just nu ar det Strokes som fick andraplatsen. Jag tjuvlyssnade pa halva senaste i skivaffaren idag och blev overtygad om att den antagligen kan vara ratt bra. Kul grej att bli overtygad om eller hur? Snacka om mellanmjolk liksom.
Idag splittade jag och Paul pa oss. Det var ingen som var sur eller sa, men jag typ stangde av och kunde varken gora eller kanna nagonting infor nagonting, sa jag kande att jag skulle tatillfallet att vara sjalv en dag har. Det var inte sa kul, men det kunde man ju vanta sig.
Paul sitter nu i beppu och skriver har i kommentarfaltet en massa felaktiga uppgifter som jag foldaktligen far radera, medan jag sitter pa ett TILL internetcafe och snart ska sova. Det finns solarie pa det har. Det ni. Alltsa, ar ni i Japan MASTE ni uppleva internetcafe, det gar inte annars. Min kare van Amy som jag brakat ett antal ganger med har i japan om viktiga och oviktiga saker sager saker som "assa Julian tror att alla internetcafeer kan man sova pa, men sa ar det inte" och det ar saklart sant. Nagonstans i Japan finns nagot, eller ett par, internetcafeer som bara ar till for dagssurfing och inte har alla de har spexiga grejerna jag berattat om for er, men jag utmanar alla jag nagonsin pratat om det med att faktiskt hitta ett.
Jag har ocksa borjat tveka pa det har med surfingen som jag och Paul har peppat som sma bavrar infor, och som varit en av de stora grejerna med att aka. Anledningarna till det ar tva, och det vet Paul sa det ar inte som att gan kommer bli helt forskrackt nar han laser det har; den ena ar att jag verkligenverkligenverkligen vill hinna halsa pa vara vanner Andreas och Janna i Sendai och Paul far/vill av anledningar som vi inte behover prata om igen eftersom vi gjrot det dagligen sedan vi kom hit, aka dit. For mig sa ar det viktigare an att surfa, speciellt nar det antagligen inte blir av pga att det ar REGNSASONG HALLA.
Den andra anledningen ar inte lika rationell utan mer av en grej som jag skams lite over, och det ar att jag ar radd for maneter. Tony vet det har battre an nagon annan, efter aventyret forra aret da vi alla tre blev radda formaneter som vi inte ens sag.
Jag kan ga i vatten sa lange jag inte ser nagot, men ser jag en manet sa kommer jag inte att ga i vattnet igen. Punkt. Det blir nastan snigelreaktion pa det, och da ar det anda kort eftersom jag kommer sitta och vanta pa att fa aka hem. Skitdumt ar det men det GAR inte att jag ar i vatten om det finns maneter.
Och da kanns det vardare att aka till Andreas over helgen och gora honom och mig glad och gora nagot kul med hans klasskompisar och se hur han har det och bli avundsjuk pa att det inte ar jag som ar i Japan och pluggar.
Men Paul blir typ ledsen da, sa jag ar typ i samma plats som jag alltid hamnar i. Han vill verkligen surfa och jag vill egentligen verkligen inte det, och da ar jag VARLDENS TRAKIGASTE PERSON och sa kommer jag agna dagarna fram till det att komma pa en vettig ursakt att slippa och dagarna efter det (alla) till att andra mig. Eller sagor jag nagot som jag inte vill och ar VARLDENS TRAKIGASTE PERSON anda och latsas tycka det ar kul fast jag inte vagar rora vattnet.
Eller sa blir det kul, men sa funkar det inte for mig just nu.
Jag larde mig just att bada killarna i Snook har varsin halvtaskiga popsolokarriar. Skumt. Snook var val kanske aldrig den basta hip hop-gruppen av dem alla, men jag vill minnas att de var ganska rediga anda.
Apropa det sa halelr jag pa och berattar for alla Japaner att Sverige ar varldens tredje storsta musikexport och jag borjar mer och mer tro att det faktiskt stammer. Forst kommer saklart jankarna och britterna, men tanker man pa svenska band som ar stora bade i och utanfor japan sa kommer man upp i ganska manga.
Opeth, Pain of Salvation, Hives, Mando Diao (sags det, jag vet inte), Abba (ungefar halften ligger nog har), Looptroop, In Flames, Robyn, Roxette plus en massa indieband som har en massa fans i lander som... gillar sadant. Japan hade varsta stora svenska pop-vagen pa 90-talet ocksa. Kent forsokte lansera sig i USA och failade, men Cardigans lyckades. Och sadar vidare.
Jag kommer att kopa en TV nar jag kommer tillbaka till Sverige. Inte for att kolla pa faktiskt tv pa, men jag inser att jag kommer behova en skarm som ar vardig alla spel jag kommer att kopa har borta. Jag har redan en lista pa konsoler som jag kanske eller kanske inte behover.
Vill nagon forresten kopa en japansk PS3 av mig for sisadar en tusenlapp sa sag till. Det gar att spela alla spel till den, men blurayfilmer ar regionskodare. Som om nagon koper blurayfilmer anda, men ni vet. Jag ar helt serios, beratta for era vanner.
Apropa Snook sa insag jag forst nyligt att det ar killen som sjunger i Bad Cash Quartet som ar en av killarna i hastpojken. Jag som ju typ gillade BQC. Jag som iofs ocksa typ gillade Hastpojken. Usch vad daligt jag mar nu nar jag lyssnar pa Big day coming forresten, det maste varit daligt nar jag lyssnade pa den skivan. Suck. Vad kul det var att lyssna pa cd-skivor anda, att bara plocka fram dem ur vaskan, valja lite och plocka in den som man inte lyssnat pa an, och sedan lamna tillbaka dem innan man trottnat pa dem helt. Dumt att jag var tvungen att tappa bort Adam Tensta och sedan inte hitta honom igen.
Det finns den har grejen. Det forekommer pa youtube, men ocksa bland folk pa konserter. Jag gillar det inte, och i korthet gar det ut pa att folk som ar lite aldre tycker att de har pax pa vissa band. Typ som en som ar 25 idag star pa Belle and Sebastian-spelningen pa popaganda i somras och tyckte att alla var barn som inte "vet nagot om 90-talet".
Jag forstar den dar kanslan man kan ha. Att nagon tar nagot ifran en som man sjalv gillar och har band till. Det har med att vara med sedan "de spelade pa hultsfreds demoscen minsann" och skryta om hur mycket man minns av det Linda Skugge skrev innan hon blev smabarnsforalder och helt ointressant. Det ar "ens eget" pa nagot satt.
Forutom att det inte ar det och att det ar SKITSTORIGT och otrevligt och INGEN nagonsin kommer att se upp till nagon bara for att de ar misunnsamma med nagot som INTE ENS AR DERAS. Nyckelorden i versaler.
Fast det har ar ju inte vad ni vill lasa, ni vill hora om roliga saker i Japan. Ja, men nu har det inte hant sa jakla mycket sedan senast, sa det blir sahar istallet. Jag lyssnar pa massa bra musik och just nu blev det Arcade Fire. Jo men en sak har vi gjort idag iallafall. Nej faktiskt inte jag kommer inte pa nagot.
Vad haller jag pa med, klockan ar halv tre kan jag ga och lagga mig eller? Jag ska ut harifran kvart i elva imorgon. Da ska jag aka till en stad jag knappt bryr mig om och bo hos en kille jag inte kanner och Paul vill hyra cyklar och jag vill sitta still och vanta tills vi ar hemma eller hos Andreas. Det gar som inte ihop riktigt.
Godnatt! :)
Jag tycker såhär: Det är nog läbbigare att ni surfar ute i regnet och möjligtvis bränner sönder er på maneter som råkar flyta in till land. Ni kan åka massa vattenskidor här i sverige istället som påminner om surfing fast utan maneter, regn och på två brädor istället för bara en bräda. Andreas däremot kommer ni inte träffa alls under sommaren - inte förrän han kommer hem igen, och om ni är där några dagar kommer ni knappast få några sviter av den ynka strålning som råder. Andreas utsätt för det VARJE dag, tänk på det. Det är större risk att ni kör ihjäl er, sväljer mat fel och kvävs till döds eller ramlar framför pendeln än att få sviter av pyttelite strålning från kärnkraftverk. Tänk på att vi alltid utsätts för strålning. Kosmisk strålning, bakgrundsstrålning - som är gammastrålning från jordens inre och även strålning innifrån kroppen då vi innehåller radioaktiva isotoper.
Strunta i materiella upplevelser som surfing - hälsa på er kära vän Andreas! Tänk på den glädje både ni och han kommer att uppleva tillsammans!
I'm Slim Shady the real Slim Shady all the other Slim Shadys are just imitating....lalala
Iofs kostar ståplats 595. Det är ju lite billigare. Det är också enda prisklassen för ståplatser så jag vill nog köra på det om jag får vara fräck =) Senaste RHCP konserten i Stockholm hade jag sittplats och det var ju kul men ändå totalt ojämförbart med att stå.
The Strokes har tyvärr inga konsertplaner i Stockholm eller Sverige just nu, förutom att de gästar Peace & Love. De spelar nästan bara på festivaler i år. Men vem vet, kanske de ändrar sig. Red Hot Chili Peppers gjorde ju det sist om Stockholm.
Nu har jag i alla fall en beställning till dig, och det blir nog origamipapper i olika storlekar, mönster och material. Tydligen har Japan en massa olika sorters pappersstrukturer och heter en massa olika saker. Men inte enfärgade för det har jag så mycket. Och stora ark, för jag har så många små. Liksom klassiska vackra traditionella papper. De betalar jag så klart för, du kan typ köpa för typ 150-200 kronor. Gör inget om det går lite över 200, men inga tusenlappar bara. Skulle det vara svinigt billigt kan du ju köpa lite lyxigare. Men du har säkert god smak =)
Jag skulle be om amigurumiböcker, men de är nog på japanska och värdelösa för mig. Om inte böckerna är som deras godisförpackningar; löjligt pedagogiska och allt är förklarat i gulliga tecknade bilder. Men origamipepprena är viktigast. Tror inte du vill titta i böcker när du är i ett land som Japan direkt.
Tråkigt med ert surfdilemma =( Hoppas det löser sig!
Till Teresa: Jag vet att man far stralning konstant av allting och att vattnet i Tokyo ar typ farligare an det ar i Sendai och att en dag dar inte ar nagon fara osv. Men jag har gett upp att fa paul att inse det, for han har lovat sina foraldrar det och det spelar ingen roll om resten av japan gar under. Sa det ar val okej, det ar mer en fraga om jag ska gora det sjalv eller inte och lata Paul surfa sjalv. Jag har nog egentligen faktiskt redan bestamt mig, men det far vi prata om nar vi ses senare i dag.
Vi har verkligen altat den har grejen sedan vi kom hit till japan typ dagligen och aven om det ar en HELT ORIMLIG sak Paul har bestamt sig for, baserat pa i princip INGENTING sa forstar jag att han ar trott pa mig och Andreas som tjatar.
Forresten, Teresa, det har kommer du att gilla. Jag blev brakad med av Amy och Johanna haromdagen. Allt borjade med att Johanna pastod att nar man hoppar fran en byggnad sa dor man innan man nar marken for att det ga rsa fort sa hjarnan blir mos, efter vilket jag forklarade att det inte ar sa alls och tog grejen om accelerationskrafter versus luftmotsant och varfor till exempel en krona fran eiffeltornet inte alls kan doda nagon och att en katt som slapps fran manen har lika stor chans att overleva som en katt som slapps fran 5e vaningen pga att de uppnar maxhastigheten sa fort.
De borjade saga saker som att jag maste bevisa det och att "det ar vad du lart oss, vi har kanske lart oss en annan sak i skolan" och sedan att "men kan du ge dig, du kan ju aldrig ha fel, hur kan du vara sa saker pa nagot som du inte kan forklara". Sedan forsoker jag forklara och sa typ borjar de avbryta mitt i och typ "ah vad daligt du forklarar, jag fattar ju inte, du ska aldrig bli larare".
Det blev langt, men det ar typ det det gar ut pa. Det ar helt bisarrt. Paul vill inte heller ta stallning utan haller pa och typ "men du ser det pa det har viset och de ser det pa det har viset och det finns olika syn pa kunskap" osv.
Jag blir knapp, jag kanner mig som i en Kafkaroman. Det har ar liksom inte enda gangen heller. Men jag har ju inte fel. :)
Du ska fa dina origamipapper, Laura. Ska bara googla upp en affar i Tokyo sedan nar vi kommer dit. :)
Jag känner igen det där med katten, fast exemplet jag hörde var med stenar. I vilket fall låter det vettigt, kattens accelerationskraft förändras ju inte under fallet, men ju fortare den faller deston större blir luftmotståndskraften. Till slut tar de ut varandra så att den TOTALA accelerationskraften blir 0 och hastigheten blir konstant.
Sedan finns det olika syner på kunskap, men om man ska kunna hålla en diskussion eller kunna ta ställning till saker behöver man hålla sig inom samma kunskapsfält, ex vetenskap, och inte blanda det för mycket med kunskapsfilosofi. Även om jag inte heller egeeentligen tror på att det finns något som sann kunskap.
Sedan vet jag iofs inte om de menade att maxhastigheten för människan är tillräcklig för att ta kål på en för att hjärnan utsättsför ett sådant tryck eller så. Men då borde man kanske ha utsatts för det när man är under djupt vatten och så....om det nu är jämförbart.
Just den där med katten har jag hört ett experiment med. Katter som faller från( låt oss säga en skyskrapa) låga våningar skadar sig katten mer än om den faller från mellanhöga. Det beror på att när katten faller från låga höjder hinner den inte "väckla ut" sig själv ordentlig och faller till marken med ett duns. OM den däremot faller från högre våningar så hinner den räta ut sig och fångas upp av luften och farten saktas in, som en fallskärm typ, fast om den faller från jättehöga höjder spelar det ingen roll. Den kommer dö ändå. Spännande information!
Det finns ett sätt för människor att falla för att slippa komma upp i maxhastigheten. Men jag vet inte på vilket sätt.
Angående dina vänners argument så är det lätt att vända på hela argumentet - varför skulle deras uttalande om att man dör innan man faller vara så mycket mer sant? Hur kan dem bevisa det? Kan de förklara hur ett flygplan funkar? Antagligen inte, betyder det då att flygplan bara är fiktion? Nej. Allt i vår omgivning bygger på exakt samma sak - kunskap. Sen kan folk alltid missförstå den kunskapen rätt eller fel.
Sen hade Paul rätt i att inte ta ställning, bäst att göra det om man inte är så haj på det. Av ren magkänsla så är jag inte säker på att varken du eller dina vänner vet exakt vad ni talar om. :-D <3 Jag skulle nog också låtit bli kan jag säga.
Däremot så har inte Paul rätt i att åka och surfa själv. Denna resa gör ni tillsammans, och det kommer inte bli kul för någon av er ifall ni splittar och paul drar iväg och surfa själv. Jag tycker han ska ta och läsa på lite om alla naturliga strålninga som penetrerar honom varje dag vart han än befinner sig. Så strålningen från kärnkraftverken kommer inte göra nån märkbar effekt på honom, berätta för sina föräldrar att det inte är nån fara och sen leva vidare sitt liv i frid och fröjd. Men detta är bara min åsikt. Det låter som Paul verkligen vill surfa och den viljan kan vi inte bara neglegera. Vi kan heller inte neglegera hans lojalitet mot sina föräldrar. Men ni ska inte splitta er! Det kommer ju inte bli ett fint avslut på resan. Därför tänker jag att ni båda släpper era önskemål och hitta på nåt helt annat tillsammmans?
Vill bara inflika att jag såg maneten.
Fast Teresa, det ar fint att du inte heller vill ta stallning, men det har ajag pratar om ar sa basic och jag har full koll pa vad jag pratar om. Just det har kan jag, det ar alltsa inte fragan om vem som har ratt eller inte.
Jag har ratt, punkt, det finns inget annat. Fragan ar snarare varfor de tror att de kan ha lart sig nagot annat om det inte stammer, och varfor sedan paul vagrar ta stallning trots att jag helt uppenbart har ratt. Det ar liksom som om nagon skulle argumentera for att en meter ar lika lang som en tum och sedan saga att "du vet val inte vad jag lart mig i skolan?". ALLA i sverige har lart sig det jag har lart mig, annars ar deras fysiklarare knutbypastorn.
Det dar med att en manniska ska slippa uppna sin maxhastighet ar ocksa konstigt formulerat. Man kan gora saker som gor att man faller langsammare, alltsa att luftmotstandet okar, men det betyder bara att maxhastigheten blir lagre. :)
Sedan faller Johannas ursprungliga argument pladask bara man tanker pa fallskarm. Dar faller man fritt ett par sekunder, uppnar maxhastighet, och sedan far man pa sig fallskarmen. Liksom, foll man i vacuum skulle man aldrig sluta "axa" och darfor faller bamse och lille skutt lika snabbt i rymden, men pa jorden sa galler inte samma saker. Gravitationskraften ar lika stor pa en fjader och en fotboll, men ALLTSA JAG SKA INTE BEHOVA FORKLARA DET HAR HAR NI INTE GATT GYMNASIET FOLK!
Surfing:
Pauls surfing har iofs varit planerad lange och vi har pratat SA LANGE om det har och det gar inte omvanda honom, det ar faktiskt lite som att prata med ett barn. Jag vet, eftersom jag beter mig likadant ibland. Men jag skyller iallafall inte pa mina foraldrar. Antingen har jag trakigt och missar att traffa andreas och janna i en helg och hoppas att paul blir gladare av det, eller sa struntar jag i att han blir ledsen och sa ar jag elak och trakig och opalitlig. Det gar liksom inte att vinna.
Skitjobbigt. Det borde vara helt naturligt att aka till Sendai och halsa pa Andreas. Det har ar varfor man aldrig ska lova sina foraldrar en massa saker... suck. Det hela kanns lite som Arvikafestivalen-situationen 2008 med lite mindre dramatik.
Fast det har ska jag ranta om med dig nar jag kommer hem, for paul ar sa less pa att hora det har. Jag hoppas du inte tanker vara lika dimlomatisk da, for det tanker inte jag vara. Hur grym Paul an ar sa begriper jag det inte.
Vill bara inflika att BRA TONY DU VANN!
(Han skrek "Gelefisk!" och alla sprang samtidigt och nojde oss darefter med att leka i sandberget).
Ok, nu är det så att jag vet egentligen inte hur eran disskusion lät så det är bäst att vara neutral än att slänga ur sig massa saker så har man tokfel. Nu råkar jag veta att det du säger funkar på exakt det sättet du beskriver så hänvisa dem till en fysikbok helt enkelt.
Kuriosan om katten va bara en grej jag ville slänga in för det va intressant. =)
Ang ert surf/andreas problem så tycker jag att ni får ta och ha ett redigt gräl, sen så när ni har bråkat så skiter ni att både surfa och åka till andreas så tar ni varsin segway och åker runt på upptäcksfärd i den japanska landsbyggden. Mer kort på den japanska landsbygden!
