julianevans

Forst av allt: Alla som sager nagot om wikipedia som kalla kan ta sig i arslet for det ar val sjalvklart att wikipedia ibland har fel men att saga att allt som star pa wikipedia inte gar att lita pa ar som att saga att alla uppslagsverk sedan tidernas borjan har fel eftersom ett pa 1800-talet forklarade att en mulatt ar en blandning av en neger och en manniska. Wikipedia har ratt i det har och gar darfor att anvanda som kalla.

Sa. Har kommer det. http://sv.wikipedia.org/wiki/Gr%C3%A4nshastighet

Det handlar alltsa om granshastighet. Foremal slutar accelerera nar de nar sin granshastighet och kan darfor inte falla fortare. Nar man natt sin granshastighet spelar det ingen roll om man har 500 eller 50000 meter kvar att falla, du kommer att ligga i konstant fart och det kommer att gora lika ont nar du nar marken oavsett hur langt du faller. Detta ar anledningen till att NEJ ETT MYNT FRAN EIFFELTORNET KAN INTE DODA NAGON. Det skulle vara 500-yenaren eftersom den ar stor som en elefant, men teorin bygger pa att en liten sak ska kunna falla med oandligt stor kraft sa lange det foll fran en riktigt hog hojd. En typ... kruka kan doda fran eiffeltornet, for den ar sa stor och har sa lag densitet att den faktiskt kan accelerera fort nog for att man ska kola, men ett mynt har inte det. En knapp har inte heller det, men en schampooflaska har det. Dock inte en tom.

Sa enkelt ar det. Och tanken da att Amy och Johanna skulle har lart sig annorlunda i skolan (det vill saga, att man aldrig skulle na sin maxfart utan fortsatta accelerera i oandlighet) ser jag som i princip noll.  Det AR mojligt att de inte lart sig det jag lart mig, men inte att de skulle lart sog nagot ANNAT. I sa fall ska deras larare bara dumstrut.

Den basta vandningen i allt det har var precis nyss nar paul bara "men jag sager bara att teorin kanske inte stammer". Beratta inte det for varldens fallskarmshoppare, piloter, faglar eller forrest gump-fjadrar. Da kanske allt slutar fungera.

Sa. Ingen diplomatik, ingen "det var ju det jag forsokte saga", ingen "bada kan ha ratt", ingen "du kanske inte vet vad du pratar om", "du kan ju aldrig ha fel" eller "jaja, jag brydde mig inte sa mycket om det egentligen, vad fanig du ar". Amy lar saga att det har i sjalva verket inte var sa stort for henne, men det ar fel. Hon blev mer uppspelt an jag och borjade forolampa hit och dit.

Inget sadant. Bara "forlat". Bara det.

Ikvall ar vi i Kumamoto. Godnatt.